m_ArtritVad är artrit?

Ordet “artrit” härstammar från grekiskans arthron (led) och itis (inflammation), och refererar till en inflammatorisk förändring i leden. Det finns många artritsjukdomar så som reumatoid artrit, juvenil idiopatisk artrit och psoriasis artrit. De skiljer sig beroende på vilka leder som är påverkade, antal drabbade leder, ålder vid insjuknandet samt eventuellt ytterligare påverkade organ.

Vad händer i kroppen/leden?
Inuti en led hålls två ben vanligtvis samman i en vätskefylld kapsel. Här täcks benen av brosk, ett lager av celler som formar en fast geléliknande yta som möjliggör benen i leden att smidigt glida mot varandra. Brosket har inga blodkärl och är därmed beroende av näring från utsidan. Det innersta lagret av kapseln omfattas av ledhinnan, ett tunt lager av celler som producerar ledvätskan. Både brosket och ledvätskan är till för att undvika att benändarna nöts, samt att möjliggöra smärtfria rörelser.

Hos en inflammerad led har T-lymfocyter frigjort kemiska substanser som aktiverar en rad reaktioner inuti leden. Ledhinnan börjar överproducera ny vätska som orsakar ledsvullnad och kan ge ett underskott av näringsämnen till brosket. Brosket blir tunnare med tiden och nedbrytningar kan förekomma där leden vidrör benet. Allt detta leder till ett smärtsamt och ibland även handikappande tillstånd som är typiskt för artrit.

Orsaker till artit
Det finns ingen enskild faktor som orsakar uppkomsten av artrit. Vissa undergrupper kännetecknas av infektioner eller en degenerativ process som är en minskning av ledfunktionen genom nötning, åldrande, felanvändning eller icke-användning av leden. Andra artriter, så som reumatoid artrit, juvenil idiopatisk artrit och psoriasis artrit är kroniska autoimmuna sjukdomar. Detta innebär att immunförsvaret kommer i obalans. Vanligtvis känner immunförsvaret av främmande inkräktare så som virus, bakterier eller svamp, och förstör dem medan kroppens egna celler förblir orörda. Vid artrit orsakar ett överstimulerat immunförsvar att kroppen attackerar sina egna celler, defensiva vita blodkroppar som kallas T-lymfocyter eller T-celler vandrar då in i leden och orsakar en frigörelse av substanser som sedan initierar inflammationen.

Patienten lider av smärtsam ledsvullnad som resulterar i minskad rörelseförmåga. Eftersom dessa inflammatoriska reumatiska sjukdomar är systematiska tillstånd drabbar de inte bara lederna, de kan även påverka andra delar av kroppen, så som hjärta, lungor, lever, ögon och hud.

Fortfarande förstår vi inte fullt ut vad som orsakar överstimuleringen av immunförsvaret. Människor i alla åldrar kan utveckla artrit, och med stor sannolikhet kan genetiska anlag främja uppkomsten av sjukdomar som reumatoid artrit, juvenil idiopatisk artrit, psoriasis och psoriasis artrit. Dessutom tros hormoner, stress, och/eller miljöförhållanden så som infektioner och rökning ha en inverkan på förändringar hos immunförsvaret.

Behandling av artrit
Generellt kan ett hälsosamt levnadssätt (hälsosam mat, ingen rökning, kontroll av kroppsvikt) och en upprepad och måttlig träning hjälpa till att reducera obehag orsakade av artrit. Beroende på svårighetsgraden av artriten, finns det flera möjligheter att behandla ledinflammation med läkemedel. Medicinen kan inkludera så kallad icke-steroida antireumatiska läkemedel (NSAIDs) så som ibuprofen eller diklofenak för en snabb lättnad av smärtan och kortison för att snabbt minska inflammationen.

De sjukdomsmodifierande läkemedlen (DMARDs) så som metotrexat och sulfasalazin har en långsammare effekt, men kan däremot förhindra att sjukdomen förvärras. Inom gruppen för DMARDs är metotrexat det läkemedel som förskrivs mest på grund av att det kan användas med god effekt under lång tid med bra tolerans. Om patienten inte svarar tillräckligt på DMARDs, kan de istället få biologiska läkemedel, som då ofta används i kombination med metotrexat.

Om lednedbrytning har utvecklats snabbt trots behandling, kan kirurgi och kanske en ledtransplantation vara nödvändig.

Utöver dessa fysiska behandlingsmetoder kan social omsorg, sjukgymnastik samt utbyte av erfarenheter i självhjälpsgrupper hjälpa patienter att lättare hantera sin sjukdom.


Källa: Medac Tyskland (www.metoject.com)