m_Psoriasis-vulgarisPsoriasis vulgaris

Psoriasis resulterar vanligtvis i förtjockningar och röda fläckar på huden som är täckta av döda hudceller. Dessa fjälliga fläckar kallas plack eller lesioner och kan uppstå på alla delar av kroppen. Hos dessa lesioner bildas nya hudceller snabbare än normalt. Psoriasis vulgaris kallas även plack-psoriasis och drabbar upp till 85 % av alla psoriasis patienter. Andra typer av psoriasis drabbar hudvecken eller visar sig som ett stort antal fläckar eller varblåsor.

Psoriasis är en kronisk hudsjukdom som drabbar ungefär 2-3 % av världens befolkning, jämnt fördelat på kvinnor och män. Sjukdomsdebuten av psoriasis kan ske i alla åldrar men drabbar vanligtvis människor i åldrarna 15-25 år eller över 40.

Psoriasis är inte smittsamt, och kan därför inte överföras från en person till en annan. Psoriasis är i själva verket en autoimmun sjukdom och involverar en viss typ av vita blodkroppar som kallas T-lymfocyter eller T-celler. Dessa T-celler är grundläggande för skyddet mot infektioner och för läkningsprocessen, men vid psoriasis blir dessa celler överstimulerade, vilket resulterar i inflammation och en ovanlig produktion av nya hudceller. Vanligtvis ersätter hudceller sig själva var 21-28 dag, men vid plack-psoriasis sker detta istället var fjärde till sjunde dag. Därmed tjocknar huden och börjar fjälla.

Det finns ingen specifik känd faktor som orsakar psoriasis, men vissa gener förmodas vara kopplade till sjukdomen. Det har visat sig att ungefär 30 % av psoriasispatienterna har en släkting i ”första ledet” (exempelvis en förälder) som också har sjukdomen. Dessutom är sjukdomsdebuten associerad med flertalet riskfaktorer så som emotionell stress, vissa läkemedel (litium mot depression, betablockerare för blodtrycksreglering, läkemedel mot malaria, icke-steroida antiinflammatoriska läkemedel samt upphörande av orala steroider), infektioner, hudskador, rubbning av ämnesomsättningen så som diabetes eller hormonella förändringar (graviditet, pubertet).

Psoriasis diagnostiseras vanligtvis genom en noggrann undersökning av huden, ibland i kombination med en hud biopsi för att bekräfta resultaten. Det förekommer oftast på armbågar, knän, hårbotten, nedre delen av ryggen samt på handflator eller fotsulor. Dessutom kan finger- och tånaglar ibland ändra sitt utseende (psoriatisk nageldystrofi). Detta kan ses som ytterligare ett bevis för din dermatolog. Du kommer troligtvis att få frågor angående eventuella släktingar med psoriasis. Din dermatolog kommer slutligen att påbörja en lämplig behandling för dig, för att minimera hudlesioner och klåda. Den medicinska behandlingen kan inkludera krämer och salvor, balneoterapi, UV ljus och läkemedel.

Patienter med psoriasis har en ökad risk att utveckla ledinflammation (psoriasis artrit). Om du känner av stelhet, smärta eller svullnad i lederna, tveka inte att kontakta din läkare omedelbart.


Källa: Medac Tyskland (www.metoject.com)