Urinblåsecancerurologi_200x300px

Urotelial cancer kan utvecklas i hela urinvägarna från njurbäcken till urinrör. Urinblåsecancer är den vanligast förekommande uroteliala tumören.

Incidensen (antal nya fall/år)
Incidensen är cirka 2 400 fall per år och varje år dör 600 individer till följd av urinblåsecancersjukdomen.

Prevalensen
Prevalensen, d.v.s. antalet individer som lever med diagnosen urotelial cancer (urinblåsecancer och övrig urotelial cancer) i Sverige, 23 000 personer den 31 december 2012 .

Under senare delen av 1900-talet hade vi en ökande incidens, och i Cancerfondsrapporten 2015 är cancer i urinblåsa och urinvägar den tredje vanligaste cancerformen hos män i Sverige.

Det är 3 gånger vanligare hos män än kvinnor.

Medelålder vid insjuknande är drygt 70 år, även om blåscancer också förekommer i yngre åldrar.

Vid diagnos är 70–75 procent icke-muskelinvasiva cancrar (stadium Ta, T1 eller Tis) och 25–30 procent muskelinvasiva tumörer (stadium T2–T4).

Orsak
Tobaksrökning är den vanligaste riskfaktorn för utveckling av urinblåsecancer, och därför är det möjligt att förhindra utveckling av blåscancer genom tobakspreventiva insatser. Vid rökstopp minskar risken för urinblåsecancer med mer än 30 procent hos både män och kvinnor redan efter ett till fyra år.

Inom vissa yrkesgrupper finns en ökad risk för urotelial cancer. Exponering för aromatiska aminer (t.ex. beta-naftylamin, 4-aminobifenyl och benzidin) medför en ökad risk. Dessa substanser finns bl.a. i vissa färgämnen och kan förekomma inom kemisk industri, samt inom bearbetning av gummi, textil och läder. Likaså kan exponering för förbränningsgaser medföra en ökad risk.

Ärftlighet för blåscancer är inte säkert dokumenterad.

Vanliga symtom
Blod i urinen är det vanligaste symtomet vid cancer i urinvägarna och man bör då uppsöka läkare för utredning.

Behandling
När en läkare (urolog) fastställt diagnosen kommer lämplig behandling att bestämmas. Behandlingen är i de flesta fall instillationsbehandling med kemoterapi eller immunomodulerande behandling, som ges enligt schema. När du avslutat din behandling kommer din läkare att kalla dig till regelbundna kontroller. Dessa inkluderar urinkontroller och cystoskopier för att se att allt ser bra ut. Din läkare kommer att diskutera med dig hur ofta det behöver ske. Om du själv har frågor kan du kontakta din sjuksköterska eller läkare.


Källa: www.cancercentrum.se